Att kulturarv och historia är bland de starkaste politiska verktygen som finns, visas på ett nytt sätt och boken ger en unik inblick i hur rasism, islamofobi, antisemitism, homofobi, funkofobi och antifeminism alla hämtar kraft ur idéer om kulturell homogenitet där kulturarv används för att dela upp människor i de som får vara med och de som ställs utanför. Att störa homogenitet ger hopp att vi kan bli fria från homogenitetsbojor och istället finna andra bottnar för gemenskap. Men den visar också det mörker som finns i andra vägar och är därmed en av årets viktigaste böcker.