Den 13 februari 2003 flygkraschar tre nordamerikanska antiknarkentreprenörer i colombiansk djungel och överlever mot alla odds. Blodiga, skärrade men glada att vara vid liv skär de sig ur plåten men hinner knappt tacka Gud förrän de står inför nytt fasansfullt faktum: haveriet har skett i ett område styrt av Farc, Amerikas äldsta och starkaste gerilla – terrorstämplad av både USA och EU.

Nu förvandlas de av George Bush utsända männen från pappor på exotiskt uppdrag till ovärderliga schackpjäser i världens äldsta inbördeskonflikt. En fem år lång fångenskap tar sin början i ett säreget land vars makalöst brutala vardagligheter överträffar alla Gabriel García Márquez fiktioner. De tre jänkarna kedjas tillsammans med Ingrid Betancourt och ett tiotal andra kidnappade politiker som gerillan håller som djur i fångläger övervakade av tvångsrekryterade barnsoldater – och så börjar åren gå. Hemma i Florida tappar fruarna hoppet och träffar nya män, barnen blir vuxna medan alla försök att förhandla loss de kidnappade går om intet. Men så en dag i juli 2008 gör colombiansk militär en unik fritagningsoperation som hamnar på världens alla förstasidor; Farc har grundlurats – och Betancourts och de tre amerikanernas 1 967 dagar långa mardröm är, från dag till annan, över.

I ”Out of Captivity” har journalisten Gary Brozek hjälpt Keith Stansell, Marc Gonsalves och Tom Howes att berätta sin hjärtskärande historia, och ännu en titel kan läggas till den kidnappningslitteratur som etablerat sig i spanskspråkig värld i och med att Farcs högstatusfångar de senaste åren lyckats fly, fritagits eller släppts. Alla måste förstås skriva sin story, inte för att de alltid vill eller kan berätta – utan för att det finns pengar att tjäna. Nyligen kom ytterligare en då Clara Rojas – som 2002 kidnappades ihop med Betancourt, i fångenskap blev gravid efter sex med en //guerillero//, förlöstes på ett Farc-sjukhus, berövades sin nyfödde son för att sen återförenas med pojken när hon frigavs 2008 – släppte sin bok. Och om ett tag kommer den rapport från colombiansk gerilladjungel världens förlag slåss mest om och som inte bara lär bli global bestseller utan också Hollywoodproduktion: Ingrid Betancourts historia.

Och det är just Betancourt som står i centrum för den upprörda debatt om ”Out of Captivity” som nu rasar i Colombia. Överallt uppmanas till bojkott av boken, eftersom den sägs vara skriven av korkade gringos som bara snaskar i vem som knullat vem – framför allt Betancourt – under sina djupt tragiska år i fångenskap. Det är en löjlig diskussion. Några av de 450 sidorna gör förvisso ett slags Big Brother av fånglägret, eller påminner i bättre stunder om ”Flugornas herre”, men skvallret är perifert och boken är trots töntig grabbighet rakare och betydligt bättre skriven än allt som hittills kommit på spanska i genren.

Livet i djungeln är en helveteshistoria av vandringar på brutna fötter, slagsmål med den man kedjats ihop med och strimmor av hopp om befrielse som tänds och släcks med sån frekvens att oväntade sätt utvecklas för att lindra den psykologiska utmattningen. Intressantast för läsaren är att följa författarnas små vänskaper med de tonåriga, kedjerökande och sockertuggande gerillakrigare vars män drömmer om ett liv i stan och kvinnor fungerar som Farc-bossarnas privata sexleksaker.

Politiskt står författarna på högerkanten och medger klädsamt att deras enda skäl att tjänstgöra i det USA-ledda kriget mot narkotikan var, som för alla andra, att göra ”big bucks”. Samma alltså med deras kollegor som sen decennier ockuperar colombiansk landsbygd, flygbesprutar kokabönder dagtid, köper horor kvällstid – och lägger dollar på hög. Det är en dekadent nykolonial cirkus som författarna inte avsett avslöja, men som klarnar mellan de naivt rättframma raderna.

Oavsiktligt och mellan raderna utvecklas också den viktigaste diskussion boken väcker. De tre gör allt för att bekräfta USA:s och den colombianska högerregeringens tes att Farc i dag framför allt sysslar med narkotikaproduktion – men författarna misslyckas totalt. En av de viktigaste politiska förändringarna i Amerika det senaste decenniet är Vita husets bygge av Colombia till Sydamerikas starkaste militärmakt, en transformering i vilken den strategiska termen ”narcoterrorismo” varit avgörande. Med enorm framgång har president Uribe lyckats övertyga USA om att den knarkfinansierade terrorismen i Colombia inte bara är ett hot mot hela Amerika, utan framför allt att det är marxist-leninistiska Farc som nästan uteslutande står bakom detta hot. Via den premissen blev Uribe och Bush ett radarpar och amerikanska dollar och vapen har högtryckspumpats in i en av världens mest korrupta militär- och statsapparater.

Men nu kommer baksmällan. Under nollnolltalet har Farc – ”Out of Captivity” är en spännande insiderstory från denna epok – försvagats avsevärt, kanske halverats. Enligt regeringens entusiastiska siffror är gerillan i stort sett utrotad. Så den givna frågan är: Varför blomstrar den colombianska drogproduktionen som aldrig förr? Och svaret lyder: Det är inte primärt Farc som sysslar med den, utan andra.

Ingen brist råder på narkotikaterrorism i Colombia, men dess ryggrad är inte Farc utan de illegala högergrupper som agerat i nära samarbete med militär och de regionala eliter som utgör regeringens politiska bas. Nu expanderar knarktrafiken i just de områden som styrs av denna triangelmakt och där gerillan för länge sen tappat kontrollen, Obama stryper dollarflödet till stater som bryter mot mänskliga rättigheter och den naiva felsatsningen på att Farc är världens kokainkälla framstår allt mer som ett avgörande skäl till att det USA-ledda ”kriget mot narkotikan” idag är ett totalt fiasko.

I ”Out of Captivity” får läsaren följa med in i djungelvardagen hos den cyniska och svårt efterblivna kommunistapparat som är dagens Farc, men får under resans gång också klart för sig att lejonparten av narkotikaverksamheten omöjligen kan ske här. Utan i maktskikt betydligt närmare staten.

Magnus Linton

Författare: Marc Gonsalves, Keith Stansell och Tom Howes (med Gary Brozek)
Titel: ”Out of Captivity – Surviving 1 967 days in the Colombian Jungle”
Förlag: William Morrow