Efter den colombianska Watergate-skandalen har högerns presidentkandidat Juan Manuel Santos – försvarsminister och ytterst ansvarig för statens förföljelse av sida medborgare – rasat i opinionsundersökningarna och igår kom nyheten att det gröna partiets Antanas Mockus skulle bli president i Colombia om valet hölls idag. Helt sensationellt.

För er som såg den där härliga dokumentärfilmen om Bogotá är Mockus alltså rektorn på det stora universitetet som moonade inför studenterna, gifte sig på cirkus och har revolutionerat de urbana colombianernas mentaliteter med en rad spektakulära politiska projekt under sin tid som borgmästare i huvudstaden. Jag intervjuade honom inför kapitlet om feministisk kamp i Colombia i Americanos eftersom han – för att visa hur urspårad de colombianska maskuliniteterna blivit i sina våldsamt religiösa övertoner – instiftade en "kvinnornas dag", ett tillfälle då män överhuvudtaget inte skulle gå ut. Eventets mer djupgående effekter på det colombianska samhället finns beskrivet i kapitlet "Aborto libre" i Americanos.

Ni som kan spanska kan läsa en mängd porträtt på den säregne mannen just nu. Här tex ett som nyligen gick i spanska El Pais. Colombias eliter kommer nu mobilisera en sannolikt rätt smutsig kampanj för att uribismon ska kunna behålla makten med Santos hjälp o det blir väldigt spännande, o säkert obehagligt, att följa. Nyligen offentliggjorde Mockus att han har fått Parkinson och reaktionärerna drog en lättnadens suck eftersom de såg det som självklart att en man som inte har "fast puls" inte kan styra landet. Fel hade de. Mockus regerar Facebook och har bara fått mer stöd sen dess o en kampanj för honom sprids nu som en löpeld bland unga – till högers stora skräck. Som en kommentator sa: "Om det är Mockus som har Parkinson – varför skakar alla andra kandidater så?"