Under seminariet om Johan Anderbergs bok i måndags kom på nytt frågan om legalisering/avkriminalisering av olika typer av droger upp o det finns tusen relevanta frågor att ställa kring detta, inte minst ekonomiska. Hur skulle saker o ting regleras? Skatt, "systembolag", coffeshops? Handlar det om att tillåta stora industriella komplex o aggressiva företag som med reklam o hela offensiven fritt slår sig in på den nya lagliga marknaden eller är ett slags småskaligt dubbelspel som i Holland att föredra? Och vad skulle en beskattning egentligen inbringa till statskassan? Hinner inte ägna frågan nån tid just nu men här en pro-legaliseringstext på OpenDemocracy, en lysande plats för diverse vänstertext, som laborerar med temat med Storbritannien som utgångspunkt. Föga förvånande drar Stuart Rodger, liksom Anderberg, paralleller till 30-talskrisen och bakgrunden till varför det sattes punkt för de maffiagenererande alkoholförbuden i USA. En kontext som var mycket mer ekonomisk än socialpolitisk. Eller med  Rodgers ord:

So, while the potential savings incurred may not be a magic formula for cutting the deficit, together, they take us a significant way towards the 81 billion that David Cameron is hacking off the public sector. There would be a historical precedent for this. It is no coincidence that Alcohol Prohibition was ended in America in 1933, just four years after the Great Crash of 1929. US tax revenues collapsed by 60% over three years, and they desperately needed revenues to fund a Keynesian stimulus.