Stackars Jonas Sjöstedt blev så stressad där i SVT:s partiledarutfrågning när det gamla mediemirakelordet "knark"  lades på bordet att han misslyckades att förklara vänsterpartiets nya uppfattning i narkotikafrågan, en position som ligger helt i linje med de flesta liberala, socialdemokratiska och socialistiska partier i den demokratiska världen. Här kapitlet Narkotikabrott i BRÅ:s rapport Brottsutvecklingen i Sverige o nedan ett citat ur en essä i Arena jag skrev för en tid sedan – och ja, det hade varit klädsamt om Sjöstedt varit lite bättre påläst.

"I Sverige har den så kallade signalpolitiken – att alla åtgärder måste ligga i ideologisk samklang med det högre syfet – inte bara förhindrat utvecklingen av livräddande program utan också fått stora prioriteringskonsekvenser. Sedan polisen fick direktiv att prioritera brukare och missbrukare, smittspridarna, i stället för industrins profitörer, karteller och pengatvättare – kriminaliseringen av eget bruk infördes 1988 och skärptes 1993 – har andelen brott rubricerade som innehav eller eget bruk (ringa narkotikabrott) successivt ökat och idag går 90 procent av Sveriges narkotikarättsliga kapacitet åt till att upptäcka, utreda och beivra en förseelse andra länder lämnar därhän eftersom den oftast inte får större konsekvenser än den fick för Anders Borg, Erik Ullenhag och alla andra i dagens svenska regering, sannolikt halva ministären, som rökt gräs i sin ungdom."

Hela essän kan läsas här. Sannolikt har min analys Kofi Annan och knarket i Omvärlden för något år sedan också viss relevans.