I april meddelade regeringen en helomvändning från den narkotikapolitiska nolltoleranslinje Sverige i fyrtio år missionerat i världen. ”Jag tror”, sade folkhälsominister Gabriel Wikström, ”att det kommer uppfattas som att vi nu helt lägger om vår narkotikapolitik.” Vad betyder detta och vad är en ”human narkotikapolitik” om vi nu – som FN:s kontor för mänskliga rättigheter tycks mena – inte haft det?

Denna och en rad relaterade frågor – framför allt kanske hur den absoluta nolltoleransen föddes och fick en så unik utveckling i just vårt land – kommer penetreras på flera seminarier i Almedalen nästa vecka, bland andra de tre nedan som jag medverkar på. Sprid gärna.

Knark – en svensk historia (sön 3/7 15.30)
Vad är en human narkotikapolitik? (sön 3/7 16.45)
Hur kan vi förbättra livsvillkoren för människor med beroendeproblematik? (mån 4/7 13.00)