Magnus Linton lyssnar på Noam Chomsky och vidaresänder en viktig uppmaning.

PORTO ALEGRE. World Social Forums avslutning förra veckan blev en kavalkad i fredsappeller. Först drog författaren Eduardo Galeano 20 000 personer till Porto Alegres största inomhusarena och sen blev det ännu trängre när Noam Chomsky och Arundathi Roy peppade för världsomspännande mobilisering mot krig. Chomsky gjorde – efter en snygg diss av den venezolanske presidenten Hugo Chávez vilsna idéer om katolsk patriotism – en gång för alla upp med bilden av Tony Blair som "Bushs knähund".

En rättare benämning vore, menade Chomsky, "Bushs pitbull-terrrier" – alltså det avgörande redskapet för att få kriget utlöst. "Det här är verkligen ett unikt ögonblick. Aldrig någonsin tidigare har en liten elits beslutsamhet att starta krig varit starkare, och aldrig någonsin har oppositionen emot varit så bred", sa Chomsky och avslutade – som vanligt – ödesmättat: "Om denna opposition är stark nog att stoppa kriget vet vi ännu inte – that´s the big question today."

Frågan hänger kvar. Och när Walden Bello, frontfigur i den globala rättviserörelsen, inför WSF 2003 intervjuades i New Left Review (16/02) menade han att en av rörelsens viktigaste uppgifter i dag just är att gå i koalition med och agera förstärkare åt den globala fredsrörelse som håller på att pånyttfödas. Den 15 februari är sedan länge utlyst som internationell aktionsdag mot krig – oavsett om det börjat eller ej – och i bästa fall kan den myriad av politiska viljor som korsats här i Porto Alegre fungera strategiskt på ett sätt som ingen sett maken till när det gäller glokal direkt aktion. Om det blir så vet vi alltså inte än. Men man kan hoppas. Och delta.