Framtiden försvann i Perssons Almedalstal.

Visby. Som väntat blev Perssons Almedalspredikan ett destillat av vad denna vecka framför allt är; en plats för det som var, inget som ska. I den här tidningen kallades nyss Almedalen – ho ho – ”världens största politiska evenemang” och finns bara ett korn sanning i det är världen inte bara rutten, utan snart glömd.

När klockan slår åtta har Persson talat klart och det är svårt att tro vad man hört. Inte en nyhet. Inte ett ord om attacken mot Gaza. Det senare, inser man, beror på den egna skuldens storlek och då statsministern helst vill vara nån annanstans kavlar han ut tiden med att lansera Volvobilar – om vi svenskar köper våra svenska bilar blir vårt fina Sverige rikare – och tusen gånger nämna sin nya bok, enligt egen utsago ett ”långt ideologiskt resonemang”.
Vad den heter? Se dig själv i andra. Jo, det är sant. Och eftersom GP har så mycket tid att slå ihjäl citerar han – Lasse Tenander. Varför de tusen närvarande SSU-arna hela tiden står i givakt under fanorna som små skinnbulor och hyllar sin ledare i stället för att bua? De är hitköpta för 3,5 miljoner kronor.

Nej, Almedalen är inte politikens centrum. Det är den politiska dödens väntrum.

Magnus Linton