Cosmo & surro

Lyssnade just på P1:s Cosmo om surrogatmödraskap o måste säga att jag hajar allt mindre av vad grejen skulle kunna vara med Ekis Ekmans bok. Jonas o ni andra som är imponerade: vari ligger kärnan i det budskap ni anser vara "skarpt"? Varje gång jag hör Kajsa själv försöka sammanfatta poängen är det ju bara som att lyssna på någon som varit frånvarande från all feministisk debatt som förts de senaste 20 åren. Nu hävdade hon att problemet var att den som säljer sin kropp blir "redskap" för någon annan. Wow, en sån insikt. Snälla fucking nån redskap för andra är väl alla som säljer arbete? Frågan är vari det VÄSENSskilda ligger (gradskillnaderna är uppenbara) – om det finns. O sen konstaterade hon att framtiden – som, tack o lov, allt mer lär separara biologiska från faktiska moder- o faderskap – är science fiction o därför "hemsk". "Hemsk"? Det är väl rätt exakt vad kristen höger alltid sagt om allt som teknologisk utveckling gjort möjligt: stamcellsforskning, säkra aborter, assisterad befruktning? Det där utdraget som gick i DN var en så öppen diskvalificering av alla moder- o faderskap som byggts vid sidan av biologi att jag blev rätt chockad att en så reaktionär text inte fick nån reaktion 2010. Finns så många böcker o läsa så please Jonas eller nån annan säg några kärnfulla meningar om det intellektuellt spänstiga i denna bok så jag får skäl att läsa. Hittills framstår Ekis Ekman bara som en spegelbild av Ann Heberlein – båda religiösa, en på Marx o en på Gud. Marginell skillnad. Jag tycker en given filosofisk utgångspunkt för radikal vänster bör vara att se människan som plastisk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s