I årets Almedalen var ett bärande tema "ungdom"; dom som mobbar, knarkar, super, röker, slåss samt knullar utan skydd – själva bulken i svenska flumskolan. Och allt dom gör gör dom grövre och hårdare nu än förr och därför krävs det, meddelade mer än en politiker, inte bara frekventare betyg och dolda kameror utan framför allt drogtester i skolan och statliga spioner i alla alkoholmiljöer som nu smittar Sverige efter EU-inträdet.

När Centralförbundet Alkohol och Narkotika – en av få seriösa institutioner som följer svensk alkoholvaneutveckling bland unga – la fram sina siffror var det därför så man tyckte synd om alla stackare som gjort politiska karriär på förfallen ungdom. På 1990-talet växte en ny lukrativ säkerhetsindustri fram på myten om det ökade våldet, och i dag har vi ett helt skikt politiker och skramlande organisationsskelett – absolutisterna, samma dårar som en gång ville förbjuda serier – som hämtar pengar och existensberättigande på idén om hembrännande barn, brassrökande tonåringar och storblossande gymnasiebrudar.

Så hur ser det ut, egentligen? CAN:s färska siffror är lika solklara som förra gången de lades fram: kurvan med andelen alkoholkonsumenter bland unga har sjunkit kontinuerligt sen 1971, inte minst under nollnolltalet. Likadant med dem som uppger att de varit berusade före 13 års ålder; kurvan dalar, särskilt under nollnolltalet.

Men brassrökandet då? Där är det väl ändå kris efter EU-inträde, invandring och havererad narkotikapolitik? Tvärtom. På 1990-talet gick testandet upp, men efter millennieskiftet har det dalat och i dag har bara sex av hundra niondeklassare någon gång prövat på narkotika. Sex för många, kan någon hävda – men långt bättre än de tio de var 2000 eller 1980.

Även den våldsammaste gruppen – så kallat intensivt alkoholkonsumerande pojkar  i nionde klass (minst en fylla i månaden) – har krympt sen nollnolltalets början, och med tanke på hur mycket sprit och knark föräldrarna konsumerar tycker man ungdomen som grupp nu börjar förtjäna att behandlas som löfte i stället för hot i konstant behov av övervakning. Men nej. Kontrollkören är på samma vers i dag som för 20 år sen: lagar, tester, pissprov, fängelse. Riksförbundet Narkotikafritt Samhälles förbundssekreterare krävde på ett seminarium i årets upplaga av politikerveckan i Almedalen kriminalisering av tonåringar som försöker köpa tobak . Två politiker (m och kd) ville se generella drogtester i skolan, och en tredje deltagare  ville vända hela världen upp och ned för att komma åt överservering på krogen: blåskontroll vid köp av varje alkoholhaltigt glas på restaurang. Ingen skrattade, det var på allvar.

Det är svårt att tänka sig att folk som varit berusade på nykterhet ett helt liv en dag ska nyktra till, men det måste snart ske – för deras skull. Sverige behöver folkrörelser som krigar mot missbruk, inte mot väderkvarnar. Som inser att extrema kontrollåtgärder påverkar bruk men inte missbruk – och att det inte är samma sak. Som en gång för alla fattar det nollnolltalet och CAN:s siffror visar; att det som avgör om ungdom hamnar i missbruk inte är exponering för alkohol, tobak eller cannabis – utan ekonomisk utsatthet.